Terrängtigern
Först var vi på en klubbtävling som hölls som en huntingvariant i 90 klass, lite klurig terräng. Där skötte han sig bra, lite ojämn rytm och något nedslag och något tveksam/vinglig till att hoppa ut från banan, men när han väl förstod frågan var det inga som helst problem. Då vakande han och i terrängdelen var han som en riktig tiger, fick kämpa för att hålla nere tempot och han klippte alla hinder som bara den! Han tyckte det var väldigt lajbans. Kändes fräsch och pigg hela vägen och att hoppa in på banan igen var inga som helst problem, då hade vi också hittat rytmen och han hoppade alla banhoppningshinder felfritt. En bra erfarenhet och han växte med uppgiften!
Sista hindret på banan! 15 hinder och hans kondition är det inga fel på!
Sedan var vi iväg på nästa äventyr där vi debuterade på terrängbanan på riktigt. Hästen som brukar vara bäst i klassen och ha helt klart för sig vad uppgiften är var inte riktigt med mig den dagen, trots bra förberedelser med tidigare träningar där han varit så duktig och klockren och hoppat så mycket svårare uppgifter (vi har hunnit introducera smalhinder, lätt som en plätt hoppade han det på första försöket). Men denna dag ville han hellre göra annat, började redan när jag lastat ur och skulle veterinärbesiktiga, han stod på bakbenen och var allmänt på tårna. Försökte visa banan uppsuttet men han stod med på bakbenen och ville springa hem till transporten så det gick sådär.
På framhoppingen skötte han sig bra, bjöd och hoppade fint. När det var vår tur att starta började vi bra med de 3 första hindren, sedan var vi vid utgången till transporten och där ville han gå ut och framförallt inte svänga åt samma håll som jag. Han var stressad och blockerad och då är det svårt att hitta en bra rytm när man inte ens kommer frammåt, forsatte så 3 hinder till och vid varje sväng, runt kom vi till slut och över hindren levererar han jättefina språng. Så besviken för stunden, men jag vet ju att det finns hur mycket kapacitet som helst, vi ska bara få ordning på allt däremellan, nåja de tre sista hindren kändes bra och då var vi samspelta! Det allra sista var vattnet och han galopperade i och ut över stocken superfint. Nu blir det sommarvila och sedan dressyrträning! Ibland är allt de behöver lite tid och vila att smälta allt!
