Vad är väl att trängas i Globen?

Mot att få stå på en ridbana i den skånska snålblåsten med regnet piskande mot ansiktet och en fullständigt överlycklig häst som hoppar fram i longerlinan. 
 
 
 
Mobilen var död, så ingen film från idag men det såg ut som en blandning av detta:
Sen travade hon på så fint och bra, och bar sig i galoppen. Hon såg riktigt fin ut och jag blev sugen att sitta upp själv och rida faktiskt, vädret till trots. Men det tar vi imorgon!

Och Wibrance, lille Wibrance fortsätter att briljera. Tog ut honom ur stallet, han stannade upp i stalldörren och stirrade ut i regnet. Sen följde han snällt med ut och stod still så jag kunde spola av benen på honom. Egentligen har vi inte speciellt leriga hagar, eftersom det är grusat precis överallt i vinterhagarna. Men lite träning har ju aldrig skadat. Tror jag har igen det flera gånger om när det är dags att rida in honom sen. Nu ska han ju gå på lösdrift ett bra tag och då kommer det ju inte bli lika lätt att hantera honom så ofta. Jag kanske nämner det lite väl ofta, men tänk vad stor han blivit sen detta:

Kommentera här: