Wibrance på bete

 



 
Wixi fick följa med som resesällskap, de kände igen varandra! (även om Wixi först skrek och sparkade bakut så Wibrance, som först gick snällt på släpet fullständigt flög ut eftersom hon lät så mycket....
Med ett stigläder kring halsen, fastknutet i bommen (för att han inte skulle kunna gå över, ny grimma och dubbla uppbidningar, samt mammsen som sällskap reste han jättebra hem! Skönt!

Nu ska jag försöka hantera honom lite mer och löshoppa och greja lite!