Dressyrmupperi

Idag var det dags för dressyrträning igen. Vi fick beröm för att vi gjort "hemläxan" bra och tränat på med rakriktningen och att rida mer med yttersidan. Han kunde se stor skillnad från förra gången!
Kändes som att vi kunde ta vid där vi var på slutet sist, vilket kändes väldigt bra!
 
Ibland, eller väldigt ofta när jag rider är det svart eller vitt. Antingen rider jag mjukt och försiktigt eller så fläskar jag på om tex hästen inte vill gå fram. Idag tränade vi i gråzonerna skulle man väll kunna säga.
 
När jag ber Wixi att trava frammåt för skänkeln blir det ofta en lite för mycket, vilket leder till att jag måste bromsa och så tar de lite för lång tid att komma tillbaka, för att kunna öka igen.  Så jag måste helt enkelt träna på att vara lugn vänta in hästen och sedan agera. Göra samma saker, men mindre hjälper och upprepade hjälper istället för starkare eftersom hon då bara blir spänd. 
 
Att hitta en grundform där hon känns stadig och sedan agera utefter den, när jag känner att vi hittar dragläget, hon bjuder frammåt och nästan är lite springig ska jag bibehålla den känslan genom att ställa lite, ändra voltens storlek osv. Men göra det lungt och metodiskt, ta tid på mig och inte hetsa. 
 
Tänka på att få tillbaka axlarna och vara flexibel i armarna så fort hon blir lite orolig i munnen.
Höjer hon nacken ska jag jobba vidare med ledande tygeltag och påminna flera gånger med ytterskänkeln.
Vill hon springa ska jag använda sätet och komma ihåg att vänta in hästen innan jag agerar, låta henne ta lite tid och själv inte vara så otålig.
 
Massor med bra tips,vi hittade dragläget och en bra form flertalet gånger och kunde bibehålla den. Kändes väldigt bra! Det mesta av det vi gjorde idag är sådant jag hört så många gånger, men när man får det förklarat för sig så enkelt och kan koppla ihop känslan med tanken och komma vidare där jag annars kört fast känns det helt toppen! 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: